Direktlänk till inlägg 7 januari 2009
Tänk om man kunde skriva i en bok vad man alltid har velat sagt till de nära och kära som har gått vidare och skicka till dom i himlen så att de kunde läsa...
Alla hårda ord man har sagt och sen helt plötsligt är det för sent att be om ursäkt, eller att man aldrig hann tala om för dom att man älskar dom.
Eller kunna tala om en sista gång för sitt älskade husdjur att man saknar dess tassar mot sitt golv och dess mjuka päls att smeka för tröst när allting känns tungt. Och bara kunna tala om att de alltid har en speciell plats i ens hjärta..
Hur underbart skulle inte det vara??
Undrar hur denna post skulle skickas? Med en vit fågel kanske som svävar på vindarna upp till ens älskade i himlen..
Tyvärr är de ju inte så....
Så ha alltid i tanken:
Be om ursäkt för hårda ord du sagt, tala om för dina nära och kära att du älskar dom, och klappa och smek och viska fina ord i örat på ditt husdjur..
En vacker dag är de borta och då är det för sent...
Nuförtiden hittar ni mig på trissmamman.blogg.se
En bild säger det mesta om hur jag haft det idag..
Det är måttligt kul att vakna och ha ont överallt och veta att jag har tre nätter framför mig att jobba. Så dagen går i grinighetens tecken och det är väl sådär......
Äntligen kom appen! Nu blir det betydligt enklare att blogga för mig. Jag är alltid ute på språng någonstans känns det som och då finns varken tid eller möjlighet att sitta vid datorn.. Men nu kan jag ju blogga när jag är ute och går med hundarna t...
Japp om ca 2 timmar så får jag byta om och åka hem och sova.. Och det ska jag göra och hoppas på att mitt förkylningslock i örat som gör mig nästan döv har släppt när jag vaknar.. Vore jag inte så trött hade jag tagit ut hundarna på en längre vända...