Nu fick det bli en ny bild på hesdern som visar hur mitt liv med en st bernhard ser ut för det mesta..

Eftersom jag trivs bäst i skogen där jag kan gå och filosofera för mig själv så är det ju självklart att min hund ska vara med.. Minuset med detta är att i skogen finns väldigt många träsk och sunkhål så 90% av gångerna när jag kommer hem så är han inte vit.

Men han stortrivs med att springa lös och bada och sniffa på spännande spår och i diverse hål under stenar. Och jag älskar att se hur det lyser av lycka i ögonen på honom när han får fara fram.

Men nog skulle det vara skönt med lite snö nu så att han inte blir så skitig och så det blir lite ljust ute igen. Nu är det riktigt uggigt när alla åkrar runt här är plöjda och svarta..

Nej hit med lite snö nu så jag kan ut och leka med ungarna och åka pulka.

Ja som ni kan se på min sporadiska inlägg så är tid något som jag har stor brist på. Det är så mycket som ska klaffa hela tiden, barn till dagmamma, hundar och div andra djur som ska ha omvårdnad.

Hemmet ska skötas med allt vad det innebär och barnen ska självklart ha sin tid också.

Så bloggen ligger tyvärr långt ner på priolistan just nu och det känns lite sådär faktiskt.

Kerstin blir 6 månader på tisdag och det känns jätteläskigt att hon blivit så stor, Olivia fyller 2 om 2månader det känns ännu värre för att inte tala om att Elsa fyller 6 år om 4 månader...

Jag hinner ju inte med, jag kommer vakna en dag och inse att mina barn inte är barn längre utan har hunnit bli vuxna.. Det är lite så det känns...

Men som sagt det är mycket nu, det är lite stökigt mellan hundarna just nu, Loke har blivit så vresig på senare tid så han och Waldo kommer ihop sig med jämna mellanrum. Det tar otrolig energi att passa på dom så det inte blir något när ungarna är med.

Jag vet inte vad felet är med honom, han verkar inte ha ont någonstans så som jag har klämt och känt och töjt och bänt runt med honom. Jag vet inte om det är någon sista mognadsfas som han håller på att gå igenom, men blir han inte bättre så blir det en resa till veterinären så får han kolla om det är något fel på hund****.

Men som det är nu så går han mig på nerverna och nu har det gått så långt att jag inte ens tycker om honom utan jag skulle klara mig vansinnigt bra utan honom..

Och jag är inte den som ger upp i första taget när det gäller hundar och skumma ideer men den här...

Jag får gråa hår av honom helt enkelt..

Och tyvärr så går det ut över ägaren till honom med men jag tycker att det är hans problem inte mitt att komma till rätta med felet hos hunden.. Men det blir inte av att han gör något åt det.

Jag tycker inte om den här kluvna känslan som jag har i kroppen angående Loke, jag vill så gärna tycka om honom med hans skavanker men det är så svårt när jag får säga åt honom femtioelva gånger om dagen eller lyfta bort honom när han flyger på Waldo eller katten för att de råkat gå för nära köksbordet..

Man märker på de övriga djuren i huset när Loke är borta och jagar för då ligger de och sover och är lugna men så fort han kommer hem så blir de stressade för att de måste passa på honom hela tiden.

Det märks också skillnad på alla matstölder om han är hemma eller inte. Är han borta så kan ungarna sitta i soffan med kakor utan att det stjäls ur händerna på dom, det går att lämna saker framme på bordet eller spisen och lämna rummet och det står kvar!! när man kommer tillbaka..

Så ja det är väldigt kluvet just nu här hemma och diskussionerna är heta och upprörda när Loke kommer på tal..

Men jag vet snart inte vad jag gör med honom..

Nej nog om honom, jag har massor som jag skulle kunna skriva om men då får jag sitta här i timmar och det blir nog inte så spännande läsning heller så det får vänta..

Imorgon ska vi iväg och fira stora kusinen som fyller 6 år och ja sen var tiden slut den dan typ..

Så jag återkommer när jag återkommer..

Det känns som om jag har hostat bort hela hjärnan, jag har alltid haft ett dåligt minne men nu när hostan slagit till så blev det kollosalt mycket sämre.

Jag glömmer bort saker på 2 röda kan man säga.

Jag glömde helt bort att jag skulle iväg och fika idag och spana in Helenas nya lägenhet, ist kom Linda över och vi fikade och plockade ihop kläder som Arvid kan ha. Hur pinsamt är inte det??

Jag måste verkligen skriva upp allt som jag ska göra om dagarna för att va helt säker på att inte glömma något.

Kan inte påstå att jag känner mig som en ung 30 åring direkt, snarare som en 80årig tant med långt framskriden demens..

Idag var det dags för barnen att åka till dagmamman och gissa om dom var överlyckliga, det var mamman med kan jag skvallra.. 

Nu kan jag äntligen ta itu med städning och sånt som har hamnat i skymundan när barnen varit sjuka, det ska bli så himla skönt.

Men nu ska jag lägga mig och försöka få lite sömn, hostan ställer till så att jag vaknar rätt ofta men lite sömn är bättre än ingen alls..

Ja det är ganska lätt kan jag tala om..

I lördags tog jag med mig Waldo och en påse och tänkte ta en repa i skogsbacken här bakom. Jag gick ut i skogen och kopplade loss honom så han kunde gå och muffla runt som han brukar.

Jo hejsan efter ca 5 min så såg det ut som en liten djävul hoppade in i hans ögon och poff så var han bara borta..

Jag ropade och visslade och gick och tittade men nejdå spårlöst bara borta.

Så det var bara till att gå hem och säga åt Mange så han gick längs skogen och jag tog bilen och drog upp på grusvägen här bakom för att skära av hans stråk så att han inte skulle komma ut på stora landsvägen.

Såg jag någon hund? Nej..

Jag såg Mange och en massa kossor och en katt men j-ar i mig ingen stor vit vovve..

Efter många om och men så ringde Mange och talade om att han var hemma för han hade hittat på honom i skogen...

Så jag åkte hem och gissa om någon låg innanför dörren och såg skamsen ut..

Så någon svampplockning blev det inte.

Han kan ibland min snälla goa stora hund och tydligen så var det där med att gå upp i rök en specialitet hos honom...

Jaja alltid lär man sig något nytt om sina egna djur.

På kvällen var vi till farsgubben och åt tacos och hade en trevlig kväll. Vi var inte hemma förrän vid ett på natten.

Efter en dusch så var klockan två och sängen hägrade och gissa om jag skulle njuta av att sippa dela säng med Olivia och slippa ha hennes tår i näsan eller örat.. Men då bestämde sig Kerstin för att hon skulle minsann hålla igång för dom barn som saknades så hon for runt i sin säng och skrek och gjorde konstiga ljud och stoppade ut armar och ben mellan spjälorna. Och sen avslutade hon det hela med att bajsa så det var bara att kliva upp och gå ner och byta på henne medans Mange bytte skydd i sängen så nu sitter det ett högt skydd istället så hon inte kan fäkta ut armar och ben.

Sen somnade hon och jag med men det var bara tillfälligt för hon vaknade och låg och bubblade för sig själv med typ en timmes mellanrum och hur lätt är det att sova då??

Söndagen slappade vi mest bara och åkte och hämtade hem storsessorna..

Mange drog på älgjaktsmöte och jag fick isäng alla barnen.

Sen var det lite slötittande på tv som gällde och en dusch och isäng.

Fick jag sova inatt då??

Nej inte det heller... Jag har hostat lungorna ur mig har det känts som..

Alla i familjen har varit kanonförkylda och så har det gått över, vad fick jag?

Jo nästäppa och rethosta.. Skitkul!!

Kommer jag få dras med den här hostan hur länge som helst bara för det, men jag hoppas att det åtminstone inte blir lika illa som förra hösten och vintern när jag hade kronisk hosta och nästäppa i över 4 månader.

Så nu är det c-vitamin i överflöd, nässpray och hostmedicin som gäller ett tag framåt. Men Elsa och Olivia ska till dagmamman 4 dagar nu så då hinner jag vila lite när Kerstin sover så kanske jag blir frisk fortare.

Idag har jag varit till distriktssköterskan med Elsa, ja resten av ligan var också med, och kollat upp en mystisk fläck som hon har på bröstet.

Men dom visste inte vad det det var så vi ska avvakta och se om den ändrar sig något. Men nu är den iaf kollad så nu kan jag svara alla som tror att det är ringorm att det inte är det.

Efter det blev det en sväng till stan med släpkärra och hämta en kaninbur hos Lisa så Teddy har en bättre bur till vintern..

Så det är lite att pyssla med här hemma före snön. Teddys bur ska ordnas, det ska läggas ett isolerat tak inne hos hönorna, det ska dras ut el till boden så vi får fart på golvvärmen i hundkojan och lyset åt hundarna och hönorna. Jag måste även få fart på uttagen så jag kan starta upp värmelampan hos pullorna sen när det börjar bli minusgrader på nätterna..

Sen är det ju allt annat med som utemöbler, städa tomten och lite sånt pyssel..

Det finns alltid något att göra när man har hus.

Men nu ska jag nog försöka ta mig upp till sängen, måste bara dra en hostmedicinsup först.

Det blev en vända till akuten med Elsa och hennes öra idag på eftermiddan.

Då hade hon suttit och gråtit jättelänge för att det gjorde ont och behandling mot vaxpropp funkade ju inte heller.

Vilket förklarade sig på sjukhuset då det visade sig att hon hade en aggressiv inflammation i örat som lett till att det vi trodde var vax var torkat var. Men det gick hål på trumhinnan på vägen till akuten och då slutade det genast att göra ont.

Så nu ska hon äta medicin i 5 dagar så ska hon förhoppningsvis vara bra sen.

Och vad det gäller borttappade barn så är det inte riktigt så illa utan barnet befann sig fortfarande i huset.

Mange gick nyss upp och skulle flytta Olivia från vår säng men han hittade inte henne först, jag förstår varför...

  Hon låg under alla kuddarna på min sida i sängen..

Så jag var bara tvungen att ta en bild. Sen blev jag ju tvungen att ta en till när hon vaknade till och satte sig upp.

  Sötnötan..

Hon har någon förkärlek för att sova under kuddar, i örngott, längs med sänggaveln eller nere i fotändan på sängen.

Men nu ligger hon i sin säng och jag hoppas att hon gör det ett par timmar iaf innan hon kommer tillbaka till oss. Hon kommer in till oss 99% av nätterna och sover, och visst det är väl mysigt men det blir vansinnigt trångt när jag ska ligga och amma Kerstin. Vi har ju bara en 1,60 säng och när det ligger 2 vuxna och 2 barn i den så är det liksom fullt.

Imorgon tänkte jag ta en sväng ut i skogen och plocka lite svamp och bara vara ensam en stund och njuta av tystnaden..

Jag behöver det efter en vecka med gråt, gnäll, skrik, kräkningar och nattvak..

Efter det får vi besök från Björklinge av en familj som har lite saker som vi ska köpa och få av dom till ungarna..

Förhoppningsvis så har dom hunnit åka till farmor och farfar då så det blir en överraskning när de kommer hem på söndag.

På kvällen imorgon ska jag, Mange och Kerstin till pappa min och äta tacos och umgås lite, kanske spela något spel eller så.

Och sen är det söndag och då ska vi hämta barnen och det ska storstädas och plockas undan tvätt och allt sånt där som är så kollosalt tråkigt att göra.

Men nu är det sängen och sova som hägrar...

Idag var Elsas onda hals bra men tro inte att det var över med alla problem då eller.. Nej nej då uppenbarade sig en vaxpropp i örat på henne som gör ont och som

gör att hon hör ännu sämre än vad hon gör annars.

Men nu har hon vaxlösningsmedel i örat och en tuss så får vi se om den släpper tills imorgon annars så får vi göra om det eller åka till doktorn så får dom suga ut den.

Men jag hoppas att det funkar så Elsa återgår till sitt glada jag och inte fortsätter vara den surpuppan hon varit i en veckas tid nästan.

Olivia däremot hon är fullt frisk nu, ställer till med sattyg, har raseriutbrott så fort man säger nej åt henne och bara är som hon är..

Hon har däremot fått någon ide om att så fort jag byter blöja på Kerstin så ska hon också byta fastän hennes kan vara snustorr och gör man inte det så går hon in i badrummet och tar av den själv och kastar den i soporna. Visst är väl det behändigt men det blir dyrt i längden..

Kerstin fortsätter att vara sitt goa, snälla lugna jag.. Hon liksom bara hänger med på allt utan protester..  Vilket är tur då de äldre förmågorna kan ställa till med rätt mycket på kort tid 

  Här var Olivia 5 månader gammal, jag är så otroligt fascinerad över hennes stora blåa ögon..

Jag ska försöka ta en bild på Kerstin imorgon om tillfälle ges så ska ni få se likheten mellan systrarna.

Elsahjärtat är den som verkligen är egen av alla 3.. Hon har helt unika drag som ingen av de andra har utan Olivia och Kerstin är mest lika varandra.

Men hela hon är så speciell.

Många tycker att hon blir jobbig och blir irriterade på henne för att hon är så intensiv och spontan. Jag har tom fått frågan om jag ska göra utredning på henne för någon ev bokstavsdiagnos.

Men hon är bara sån, hon har en intelligens som behöver en otrolig stimulans och får hon inte den så slår det lätt över.

Sen är hon en väldigt känslig person som tycker att det är jobbigt när alla bara säger åt henne hela tiden och hon blir väldigt lätt sårad när "fel" människa skäller på henne.

Hon hamnar ju rätt ofta i situationen där hon får höra "du är så stor så du borde veta bättre" och eftersom hon klarar sig själv väldigt mycket så blir hon ofta som bortglömd när vi är borta.

Och jag tycker det är fel för hur det än är så är hon bara fem år gammal och en liten flicka som också behöver känna sig omtyckt av fler än bara hennes föräldrar och systrar.

Hon har haft det ganska tufft de senaste 3 åren med många omställningar.

Hon har gått från att ha varit enda barnbarnet hos farmor och farfar till att ha 3 kusiner och 2 småsystrar att strida om uppmärksamheten med och eftersom hon är störst så trillar hon ofta bort.

Största omställningen kom här hemma där hon har varit enda barnet i nästan 4 år till att ha fått 2 systrar inom loppet av 16 månader.

Det är rätt svårt för henne och hon har fortfarande problem med att hon måste dela uppmärksamheten med dom.

Jag erkänner att det är lätt att hon hamnar lite på sidan om ibland när de mindre kräver sitt genom blöjbyten, matning, nattning mm.

Men vi har börjat jobba hårdare på att hon ska få sin egentid med oss där det bara är hon och mamma eller hon och pappa.

Men hur förklarar man att hon behöver få vara själv med ex sina mor/farföräldrar utan kusiner utan att stöta sig med någon??

Det har ju inget med någon s.k "ensamrätt" att göra utan bara att Elsa behöver det just nu.

Någon som har något bra tips så skriv gärna och berätta för mig.

Oj vad jag hamnade på ett sidospår nu men jag bara kände att jag behövde få fram lite om min älskade dotter.

Hon har ingen diagnos och ja hon är intensiv men hon kan vara världens mysigaste unge om man bara tar sig tiden att umgås med enbart henne.

Med det säger jag god natt.

Ja i vilken ände ska jag börja...?

Måndag kväll var mindre kul kan man ju säga, det hela började lagom till middagen då Olivia lade en slemkräka över köksgolvet..

Det var bara att stoppa henne i duschen, smatidigt så satt Elsa och grät vid köksbordet för hon hade så ont i halsen..

Jaja det var bara att ta ficklampan och lysa i halsen på henne och mycket rikrigt, helt igenkorkad och röd- och vit flammig..

Jaja hon åt iaf så jag tänkte att det kunde vänta till dagen efter. Så vid halv sju drog jag iväg på styrelsemöte på klubben men vid åtta ringde Mange för då hade jouren ringt.

Så hem och säga hejdå till honom och börja jätteuppdraget med att få isäng alla barn. Och jodå det gick över förväntan en stund... tills klockan var runt tio, då vaknade Olivia och var ledsen och självklart så var Kerstin vaken och låg och tjoade för fulla muggar också..

Då kom Elsa ner och hade jätteont i halsen och kunde inte svälja längre..

Och tjipp tjopp bara så lade hon av jordens kräka över hela hallgolvet... gaahhh där stod jag helt plötsligt med kräkor över hallgolvet, 3 ledsna barn och 2 hundar som var vansinnigt intresserade över det som låg på golvet..

Suck var börjar man??

Jo torka kräkor förstås sen fixa Elsa och upp med henne och Kerstin till Olivia som var arg uppe. Lägga Kerstin i sin säng, Olivia i vår. In i Elsas rum och bädda ut hennes bäddsoffa och ställa dit en spyhink och starta tvn så hon kunde ligga och titta på film.

Tillbaka till vårt rum för att natta Olivia och Kerstin men då hade Kerstin redan somnat så då var det bara Olivia kvar.. Och hon skulle definitivt inte sova för hon var uberpigg helt plötsligt.. Så jag satt nere och tittade på tv med Olivia fram till strax efter halv ett för hon skulle leka. Elsa var vaken till den tiden oxå men hon låg uppe på sitt rum och tittade på film och kräktes massor med slem.

Men nu verkar hela högen vara på bättringsvägen äntligen. Olivia har ätit idag och farit runt som en vilde, Elsa har varit lite hängig och tog natter vid sex utan middag men då kanske hon sover bort det sista nu.

Ja idag var det ju dags att fara till veterinären med våra 2 snörvlande hundar för att kolla om det är noskvalster dom har..

Så jag stoppade in hundarna och alla 3 barnen i bilen och åkte, bära eller brista det kan inte bli värre än kaos..

Men då har jag en så snäll pappa så han hade ringt sitt jobb och sagt att han kanske skulle bli sen och så kom han och passade barnen under tiden..

Lööve him 

Och jodå nog var det noskvalster så nu har de fått medicin mott detta så nu ska dom väl bli bra antar jag.

Mina hönor är dyra hönor för tillfället.. Dom har precis ruggat och tydligen så har de bestämt sig för att inte börja lägga ägg efter detta.. Vissa hönor gör så tydligen.. Så nu har jag 1 av 10 hönor som lägger 1 ägg varannan dag.. Så igår var det bara att glatt köpa ägg.. HUR kul är det när jag har ett helt gäng höns på tomten??  Så nu hoppas jag att de ska vakna till och förstå att det är dags att börja värpa igen... Det kanske funkar om jag ställer fram en huggkubbe och hotar dom lite..hmmm...

Hur som haver så kostar dom bara just nu med foder och strö mm utan att ge något tillbaka för dom är ju inte direkt sällskapliga av sig heller... Det är bara min gula orpington som kan komma och kackla lite, de andra mest bara blänger..

Ja det var lite om hur mina dagar sett ut så bloggandet hinns inte med men om ett tag så ska jag vara tillbaka på rätt köl igen med friska barn..

Men nu ska jag mumsa lite godis innan jag ska krypa isäng..

Den senaste tiden har det varit fullt upp och extra tid har varit något av en lyxvara. Och inte blir det bättre av att Mange, Olivia och Kerstin är förkylda. Eller ungarna är väl ingen större fara men en sjuk karl kan ju ge en nervsammanbrott.

Tom när han sover så pustar han och stånkar...

Och antagligen så drömmer han drömmar om hur synd det är om honom och hur döende han är.

Förhoppningsvis så ska väl detta fenomen ge sig inom de närmsta dagarna så det blir lugnt igen.

Tom hundarna är förkylda och snorar och nyser.

Och då det gäller Loke så hoppas jag verkligen att det går över fort eftersom älgjakten närmar sig med stormsteg. 

Igår drog jag och Linda till skogen med Elsa och Alva och plockade svamp och det fanns massor...

Men jag hade 2liter förvälld svamp hemma så jag gav bort min Ica kasse till Fresta familjen.

Jag ska ju ut igen på lördag och dra en repa i skogen efter mer svamp, det är lika bra att bunkra upp så vi har när frysen fylls på med älgkött igen(förhoppningsvis).

Nej nu är det dags att laga lite middag..