De här meningarna stör mig lite grann, de är en del av en tidigare kommentar från mitt inlägg den 4e.

"Dumt att vara nöjd att man har, en man som älskar en så ovärdligt att han tar allt extra jobb, och ser till att man har tak över huvudet, mat på bordet och kärlek åt barnen"

Om den här personen tror att vårt hus och hem står och faller med honom och hans arbete då tror du väldigt fel!!

Mat på bordet är inte hans förtjänst då det är jag som planerar, handlar och tillagar maten, de få gånger han gör det så är det ändå jag som har sett till att sakerna finns hemma. Och då finns det till 99% en ruggigt bra anledning till att jag inte gör det.

Tak över huvudet... ja hade det inte varit för att jag har pratat med alla hyresvärdar, mäklare och banker så skulle nog han ha bott kvar hemma idag och inte med oss i hus.

Och att ta en massa extra jobb som gör att att han är borta från sina barn i tid och otid fungerade kanske när de var små och inte medvetna om saken. Nu är Elsa snart fem och har börjat ställa frågan OM pappa kommer hem istället för NÄR. Då är det inte lika kul som mamma och behöva svara "jag vet inte om han kommer hem"

Och det ger inget speciellt extra ekonomiskt så det är inte värt det i mina ögonen.

Jag anser att när barnen börjar bli så pass stora och medvetna om omgivningen så är det dags att prioritera om sitt liv.

När det gäller mitt buttra inlägg så grundar det sig inte bara i just denna dag utan tillfällena när det har varit speciella dagar för barnen och han är borta på annat är tyvärr många så även det går till en gräns.

Så säg inte att jag ska vara nöjd med det jag har för det går att göra det till så mycket bättre och då i första hand för barnen vi har och barnet som är på väg..

Och med det tänker jag låta det här vara slutdiskuterat..!

 

Emmie

7 januari 2011 10:49

Jag tror abslout inte att erat hem faller, det funkar säkert. Det jag menar är tänk att sitta i hans sitts, att inte hinna hem på sin dotters födelsedag. Eller se hur sina barn växer upp lika mycket som du får? Jag förstår att du reagerar men du har väl ändå en blogg för att få skriva av dig och få kommentarer? Alla får ha en egen åsikt. Det blir vad man gör det till. MVH

 

nobody eller everybody:))

7 januari 2011 11:21

sits stavas med ett s.... och erat är talspråk... ert känns bättre här..

och ja jag hatar stora bokstäver:))))

vem är du emmie, vi är sjukt nyfikna. för inte är väl du ngn vi känner, så feg är du väl inte iaf??

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nuförtiden hittar ni mig på trissmamman.blogg.se

En bild säger det mesta om hur jag haft det idag..

Det är måttligt kul att vakna och ha ont överallt och veta att jag har tre nätter framför mig att jobba. Så dagen går i grinighetens tecken och det är väl sådär......

Äntligen kom appen! Nu blir det betydligt enklare att blogga för mig. Jag är alltid ute på språng någonstans känns det som och då finns varken tid eller möjlighet att sitta vid datorn.. Men nu kan jag ju blogga när jag är ute och går med hundarna t...

Japp om ca 2 timmar så får jag byta om och åka hem och sova.. Och det ska jag göra och hoppas på att mitt förkylningslock i örat som gör mig nästan döv har släppt när jag vaknar.. Vore jag inte så trött hade jag tagit ut hundarna på en längre vända...