Vilken underbar dag det är, vackert väder, snälla barn som gör som man vill, lydiga hundar och jag mår kanon!

Nej nu ljuger jag så sde står härliga till men om man vänder på det hela så kommer sanningen fram. Vaknade upp med ett grustag i ögonen och värk överallt och sammandragningar, ser mig själv i spegeln och inser att fy fan vad snygg jag är eller nej var för 10 år sen, vem fan är det där i spegelbilden egentligen??

Kollar ut och ja men självklart det där vita helvetet ramlar ner idag med och bilen är täckt av det... Barnen trilskas och ska inte klä på sig eller äta frukost och bara vara osams med varandra. Hundarna ska ut och ja självklart så drar de åt varsitt håll och definitivt INTE åt det hållet vi ska gå...

Efter många om och men är det äldsta barnet på plats hos dagmamman och jag får bära ut en jättesur syster som helst ville stanna kvar och fortsätta leka i lekrummet med de andra barnen.. Kommer hem och fortfarande så vräker det vita ner och dessutom i form av tung j-a blötsnö... Kommer in och tar en kopp kaffe och Olivia slocknar efter en flaska välling, lugnet återkommer i kroppen och jag känner att nu kan jag ta itu med resten av dagen...

Kanske kan det bli en halv underbar dag av den här dagen iaf... Om Elsa är på bra humör vid hämtning, karln kommer hem i tid och det är lugnt och stilla ikväll vid matlagning och ätning.... Men å andra sidan vad tror jag? Vad skulle göra denna dag så annorlunda mot alla andra dagar?

Nej lugnet i detta hus inträffar efter kl nio då alla i huset utom jag sover och det är tyst och jag kan sitta i soffan och filosofera.

Hur är era dagar??

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nuförtiden hittar ni mig på trissmamman.blogg.se

En bild säger det mesta om hur jag haft det idag..

Det är måttligt kul att vakna och ha ont överallt och veta att jag har tre nätter framför mig att jobba. Så dagen går i grinighetens tecken och det är väl sådär......

Äntligen kom appen! Nu blir det betydligt enklare att blogga för mig. Jag är alltid ute på språng någonstans känns det som och då finns varken tid eller möjlighet att sitta vid datorn.. Men nu kan jag ju blogga när jag är ute och går med hundarna t...

Japp om ca 2 timmar så får jag byta om och åka hem och sova.. Och det ska jag göra och hoppas på att mitt förkylningslock i örat som gör mig nästan döv har släppt när jag vaknar.. Vore jag inte så trött hade jag tagit ut hundarna på en längre vända...