Direktlänk till inlägg 17 mars 2011
Jag förstår dom som säger att 3e graviditeten är helt annorlunda. Fine foglossningar har jag haft med de andra 2 men inte så här illa och bara i en fog. Jag är mycket större och tyngre och bebisen ligger högre och trycker på ställen som jag aldrig var med om med tjejerna. Allt är bara jobbigt och jag har varit less i en månad, less på och inte kunna ha kläder, less på att inte kunna sova, less på att orken är bortblåst, less på att knappt kunna plocka upp leksaker utan att få ont i ett dygn efteråt...
Jag blir så frustrerad av att se röran hemma och jag VET att i samma sekund som jag börjar ta tag i den så kommer jag ha ont i x timmar efteråt, blir det riktigt illa så får jag som inflammation i musklerna runt livmodern. Jag har haft det en gång och den smärtan önskar jag inte ens min bittraste fiende...
Och hela tiden har jag stressen av att jag vet att han här hemma inte lyfter ett finger om jag inte tjatar tillräckligt. Han verkar inte se hundhår och dammråttor och leksaker överallt som ett problem utan nåt som bara är... Men det skulle vara trevligt om han en dag tog dammsugaren och städade av utan att jag behövde säga nåt eller typ plocka i och ur diskmaskin för den är ingen höjdare längre då jag får andnöd och det svartnar för ögonen att böja sig ner...
Men som sagt drömma kan jag ju alltid göra och hoppet är ju det sista som lämnar en...
Nuförtiden hittar ni mig på trissmamman.blogg.se
En bild säger det mesta om hur jag haft det idag..
Det är måttligt kul att vakna och ha ont överallt och veta att jag har tre nätter framför mig att jobba. Så dagen går i grinighetens tecken och det är väl sådär......
Äntligen kom appen! Nu blir det betydligt enklare att blogga för mig. Jag är alltid ute på språng någonstans känns det som och då finns varken tid eller möjlighet att sitta vid datorn.. Men nu kan jag ju blogga när jag är ute och går med hundarna t...
Japp om ca 2 timmar så får jag byta om och åka hem och sova.. Och det ska jag göra och hoppas på att mitt förkylningslock i örat som gör mig nästan döv har släppt när jag vaknar.. Vore jag inte så trött hade jag tagit ut hundarna på en längre vända...