Nu fick det bli en ny bild på hesdern som visar hur mitt liv med en st bernhard ser ut för det mesta..

Eftersom jag trivs bäst i skogen där jag kan gå och filosofera för mig själv så är det ju självklart att min hund ska vara med.. Minuset med detta är att i skogen finns väldigt många träsk och sunkhål så 90% av gångerna när jag kommer hem så är han inte vit.

Men han stortrivs med att springa lös och bada och sniffa på spännande spår och i diverse hål under stenar. Och jag älskar att se hur det lyser av lycka i ögonen på honom när han får fara fram.

Men nog skulle det vara skönt med lite snö nu så att han inte blir så skitig och så det blir lite ljust ute igen. Nu är det riktigt uggigt när alla åkrar runt här är plöjda och svarta..

Nej hit med lite snö nu så jag kan ut och leka med ungarna och åka pulka.

Ja som ni kan se på min sporadiska inlägg så är tid något som jag har stor brist på. Det är så mycket som ska klaffa hela tiden, barn till dagmamma, hundar och div andra djur som ska ha omvårdnad.

Hemmet ska skötas med allt vad det innebär och barnen ska självklart ha sin tid också.

Så bloggen ligger tyvärr långt ner på priolistan just nu och det känns lite sådär faktiskt.

Kerstin blir 6 månader på tisdag och det känns jätteläskigt att hon blivit så stor, Olivia fyller 2 om 2månader det känns ännu värre för att inte tala om att Elsa fyller 6 år om 4 månader...

Jag hinner ju inte med, jag kommer vakna en dag och inse att mina barn inte är barn längre utan har hunnit bli vuxna.. Det är lite så det känns...

Men som sagt det är mycket nu, det är lite stökigt mellan hundarna just nu, Loke har blivit så vresig på senare tid så han och Waldo kommer ihop sig med jämna mellanrum. Det tar otrolig energi att passa på dom så det inte blir något när ungarna är med.

Jag vet inte vad felet är med honom, han verkar inte ha ont någonstans så som jag har klämt och känt och töjt och bänt runt med honom. Jag vet inte om det är någon sista mognadsfas som han håller på att gå igenom, men blir han inte bättre så blir det en resa till veterinären så får han kolla om det är något fel på hund****.

Men som det är nu så går han mig på nerverna och nu har det gått så långt att jag inte ens tycker om honom utan jag skulle klara mig vansinnigt bra utan honom..

Och jag är inte den som ger upp i första taget när det gäller hundar och skumma ideer men den här...

Jag får gråa hår av honom helt enkelt..

Och tyvärr så går det ut över ägaren till honom med men jag tycker att det är hans problem inte mitt att komma till rätta med felet hos hunden.. Men det blir inte av att han gör något åt det.

Jag tycker inte om den här kluvna känslan som jag har i kroppen angående Loke, jag vill så gärna tycka om honom med hans skavanker men det är så svårt när jag får säga åt honom femtioelva gånger om dagen eller lyfta bort honom när han flyger på Waldo eller katten för att de råkat gå för nära köksbordet..

Man märker på de övriga djuren i huset när Loke är borta och jagar för då ligger de och sover och är lugna men så fort han kommer hem så blir de stressade för att de måste passa på honom hela tiden.

Det märks också skillnad på alla matstölder om han är hemma eller inte. Är han borta så kan ungarna sitta i soffan med kakor utan att det stjäls ur händerna på dom, det går att lämna saker framme på bordet eller spisen och lämna rummet och det står kvar!! när man kommer tillbaka..

Så ja det är väldigt kluvet just nu här hemma och diskussionerna är heta och upprörda när Loke kommer på tal..

Men jag vet snart inte vad jag gör med honom..

Nej nog om honom, jag har massor som jag skulle kunna skriva om men då får jag sitta här i timmar och det blir nog inte så spännande läsning heller så det får vänta..

Imorgon ska vi iväg och fira stora kusinen som fyller 6 år och ja sen var tiden slut den dan typ..

Så jag återkommer när jag återkommer..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nuförtiden hittar ni mig på trissmamman.blogg.se

En bild säger det mesta om hur jag haft det idag..

Det är måttligt kul att vakna och ha ont överallt och veta att jag har tre nätter framför mig att jobba. Så dagen går i grinighetens tecken och det är väl sådär......

Äntligen kom appen! Nu blir det betydligt enklare att blogga för mig. Jag är alltid ute på språng någonstans känns det som och då finns varken tid eller möjlighet att sitta vid datorn.. Men nu kan jag ju blogga när jag är ute och går med hundarna t...

Japp om ca 2 timmar så får jag byta om och åka hem och sova.. Och det ska jag göra och hoppas på att mitt förkylningslock i örat som gör mig nästan döv har släppt när jag vaknar.. Vore jag inte så trött hade jag tagit ut hundarna på en längre vända...