Det är så jävla kallt ute så tom tomtefan måste frysa om pungen. Egentligen är det ju inte så många minusgrader men det är ju så fuktigt och råkallt. Det kvittar hur mycket man eldar (och de vill jag lova att jag är duktig på) det är iaf kyligt inne. Nu på kvällen fick Mange ut till pullorna och göra en nödlösning åt dom så att deras värmelampa funkar, och dom blev överlyckliga. tror att dom har frusit lite inatt när det sjönk ner runt -10 strecket.

Imorgon är Elsa ledig och det ska bli skönt att inte behöva passa nån klocka utan jag kan kliva upp när Olivia vaknar.

Jag är sjukt trött för jämnan nu och fogen på hö sida ibak har totalhavererat och de andra är på G att lägga ner verksamheten dom också.

Det är enda problemet jag har och har haft under mina graviditeter, den förb**** foglossning. Och jag vet att det kommer bara att bli värre och värre och jag hatar känslan av att må bra men jag är totalt rörelsehandikappad..

Och det märks att det inte är så länge sen jag var gravid för det kom tillbaka mycket fortare och blev värre direkt.

Vissa dagar när jag vaknar är så hemska att jag nästan inte vågar bära Olivia ner för trappan av rädsla att mitt bäcken ska låsa sig och jag ska ramla med henne. Det är en av de värsta känslorna som finns så ibland funderar jag på om jag ska flytta ner bara för att slippa gå i trappan med henne.

Jag vet att det blev lite gnäll nu och jag tänker försöka hålla sånt borta från bloggen för jag tycker inte att jag behöver skriva det med jämna mellanrum.

Jag har ont och jag kommer inte bli bättre förrän nästa sommar om jag har tur och that´s it!

Det är några som har frågat efter en bild på magen och ja jag ska ta en och lägga ut det är bara det att det är jättelätt at knäppa massor med foton och sen blir det inte mer... Jag har massor med bilder i kameran..igen... och jag orkar inte eller så bara glömmer jag att tömma den..

Men det ska komma en bild, jag kan ta en på lördag då har jag gått 16 fulla veckor med den gissningen som är nu.. Jag vet ju inte exakt så jag får reda på det på ultraljudet.

Nej nu ska jag kolla pannan så att jag har lyckats elda upp riktigt hett vatten för en lång varm dusch kanske ev ett bad med barnolja för min irriterande gravidklåda som sitter över hela kroppen...

Jag kände nu på kvällningen att jag behövde komma ut och göra nåt så jag packade in Waldo i bilen och brummade iväg till Alunda. Där tog vi oss en kylig men skön promenad. Det kommer straffa mig som fan imorgon när jag är alldeles sned i höfterna och det känns som att jag ska gå av. Men vafan jag måste ju röra på mig, jag kan ju inte sitta hemma och tycka synd om mig själv bara för att jag är gravid och har ont.. Det var ju inte direkt så att det kom som en överraskning den här värken eftersom jag redan har varit sjukskriven de andra 2 graviditeterna...

När jag promenerade så var jag bara tvungen att skratta åt min mörkrädda fåntratt till jättehund... När vi var i skenet från gatulamporna så gick han med hög svans och stolta steg...tills ljuset försvann då förvandlades han till en liten mus som helst hade försvunnit i snön...ja fram till nästa lampa för då blev han ju minsann stor igen.. Så höll han på hela promenaden som tog ca 40 min. Min lilla nalle... Och nu har han avslutat kvällen genom att försöka mosa mig i soffan, tugga lite på kattungen, vara osams med trött Loke... Nu snarkar han som ett tröskverk i vardagsrummet.. Och jag ska nog gå upp och göra desamma...ja sova alltså inte resten det överlåter jag åt Heffo.

Det är ju läskigt vad fort tiden går. Det är redan november och nu är det snöstorm ute med.. Jag är liksom kvar i augusti nånstans fortfarande..

Ett tu tre så är det nytt år och det är dags att skola in Olivia hos dagmamman... Hua... Då blir jag ju alldeles själv hemma om dagarna, vad ska jag göra då??

Aja den dagen den sorgen...

Ja som sagt tiden bara rinner iväg så dagarna har försvunnit utan att jag direkt kan sätta fingret på vad jag har gjort..

Idag har jag städat och så har jag haft finbesök från Öregrund här.. och ja vad mer nja det vanliga då laga mat,  varit ut till pullorna som för övrigt verkar vara på G nu för å börja värpa ägg.. Idag har det kommit 2! stycken.. Nu är det ju lite spännande att gå ut dit och kika i redena för att se om det finns nåt i dom..

Jo jag har även varit ute med bilen och letat efter min 70kgs fjolla som behagade vandra iväg från tomten.. Bara sådär helt plötsligt så blev han modig...

Och efter en del muttrande och tittande och spårande i nysnön så mötte jag honom på grusvägen här bakom. Han var jättelycklig iaf..(tur att en av oss var det) Och nu är han ute och rejsar för fulla muggar i snön igen MEN inne på tomten den här gången..ha ha

Så är det liksom i vår familj med våra djur, ibland så gör dom precis som dom själva vill helt enkelt.. Och jag kan ju inte annat än ta de med en gnutta hunor annars så skulle jag ha fått slag för länge sen och gjort mig av med alla djur.

Och så kan jag inte riktigt bli arg heller när man ser glädjen riktigt lysa i ögonen på honom när han hittar på sattyg.. Han är verkligen en riktig livsnjutare som stortrivs med livet..

Och nu tänker jag förstöra det lite för honom för nu är det dags att gå ut och hitta honom och få med honom in, men känner jag honom rätt så ligger han väl bakom björken eller nåt och tror att han inte syns...