Tänk att det alltid ska vara så otroligt svårt att hålla sig till vad man bör göra...jag trillar alltid dit och gör allting annat istället.

Ett exempel är nu, vad i herrans namn gör jag uppe nu när jag egentligen borde ha duschat och gått isäng för flera timmar sen?

Jo jag skulle bara plocka i diskmaskin innan duschen men jag kom som på villovägar i mitt eget kök så jag började plocka lite i vårt inbyggda skåp.

Och för att beskriva hur det ser ut i det skåpet med ord så ja man kan säga att det liknar Elsas rum efter att hon har haft kompisar här och de har lekt med allt.

Vi lägger allt på detta skåp nycklar, plånbok, reklam, allt sånt som man inte vet var man ska lägga det annars..

Ja och som den smarta person jag är mitt i natten så började jag plocka där och jag kan inte lämna saker halvgjort utan det ska bli klart..

Så 1 timme senare så var det kliniskt rent på detta skåp.

Då går man ju och lägger sig eller ja vilken annan smart person som helst hade gjort men nu klassar jag inte riktigt in där så jag gick loss på hela köket istället.

Så nu sitter jag här halv två på natten och är tokpigg för att jag har hållt på och röjt runt..(misstänker att jag är lite hög på ångorna från rengöringsmedlen oxå ) Men nu tänker jag faktiskt skita i duschen för den kan vänta till imorgon och gå upp och lägga mig.

Jag antar att när jag väl slår ihop ögonen så kommer Kerstin vakna och ska äta och då är det bara att staga upp ögonlocken med tändstickor och hala fram mjölkbaren...ha ha vilket underbart liv jag har...

Nej go natt på er andra stackare därute som är vakna.

Jag vill ha:

en hel natts sömn

min kropp tillbaka

egentid

hjälp i hemmet

bli bortskämd ibland

Och nu när jag skriver det och läser så inser jag att det egentligen är väldigt lite jag vill ha just nu förutom kroppen för det är dömt att misslyckas.

Men resten är ju inte så mycket men skulle jag bara få en del av det så skulle jag bli en gladare människa.

Jag känner att jag är väldigt negativ nu för tiden och det brukar jag inte vara men det tär att vara småbarnsmamma och dessutom inte få nån direkt hjälp med sakerna här hemma.

Det är så många olika jag man ska vara... Mamma, fru, älskarinna, hushållerska, djurskötare och någonstans i detta ska jag hinna vara mig själv...

Och eftersom han däruppe inte har hört mina böner om att dygnet skulle behöva förlängas med minst 24 h till så finns det inte tid att vara bara jag.

Hur gör ni andra mammor därute för att få allt att gå ihop sig??

Idag har jag varit vrång, jag riktigt kände när jag vaknade att hunöret låg "way down there"... Jag vet inte varför det var så men man kan ju inte ha bra dagar jämt.

Nu på kvällningen lättade det lite och jag började bli på riktigt bra humör tills jag blev själv hemma med Olivia och Kerstin för att "någon" skulle ut och åka och titta efter vilda djur... Jaha kul...

Semester här hemma för "någon" det är att bygga en brandvägg i källaren och ta hem grävmaskin och gräva om hela tomten nästan... Umgås med barnen hamnade tydligen långt ner på prion..

Jag är aningens less på förstörandet av tomten nu. Det här är andra sommaren i huset och har jag kunnat använda mig av baksidan något?? Nej.

Förra året var den söndergrävd och just nu ligger det stora jordhögar överallt och snart är det söndergrävt igen och då dessutom är jorden utspridd över resten av tomten oxå..

Skulle ju va trevligt att ha en hel gräsmatta som barnen kan leka på utan att jag får in 2 svarta barn hela tiden... Eller att kunna vara på baksidan och inte bara framsidan där det åker bilar hela tiden, det är ju ganska skönt att slippa se trafiken jämt.

Men jag får ju hela tiden höra att nästa år då ska han inte röra gräsmattan... nä tacka fan för det då är den ju redan som en j-a leråker när första regnet kommer...

Gaaahhh jag får spader!!!

Det är bara för mycket just nu, jag får ingen hjälp i hemmet utom när det kommer till att stöka ner och skita ner inne...

Det är så illa så jag får panik när jag vet att vi ska få besök för då måste jag städa i flera timmar för att jag inte ska skämmas när nån kliver in..

Ser inte karlar sånt eller trivs de helt enkelt med smuts och damm och hårbollar överallt??

Jag fixar det åtminstone inte men jag fixar inte heller att hålla det hur rent som helst, eller jo visst skulle jag det men då är det på bekostnad av min egen kropp och där går gränsen. Jag vill faktiskt ha energi till att va glad och trevlig och orka umgås med mina barn..

Men varför är det så svårt att bara hjälpa till för?

Är man inte 2 vuxna i ett äktenskap??

Eller har jag missat att jag egentligen har 4 barn istället för 3??

Eller har tidszonen halkat tillbaka till den tid när karlarna bara arbetade och fruarna skötte hemmet och allting annat medans karlarna ligger framför tvn och på sin höjd lyfter på fötterna när man dammsuger??

Nån som vet svaret??

TELL ME!!

Tidigare nu ikväll när Kerstin somnat så tänkte jag passa på att ta hundarna och gå en långvända för att få komma ut och röra på mig.

Så efter massor med pip och gnäll från Loke för att det går för långsamt att komma iväg så tog vi oss ut.

Och ja det var ganska trevligt och knalla på med musiken skrålandes i öronen.

När jag kom bort till första skogsdungen så började Loke reagera på något i skogen och eftersom vi har vildsvin så plockade jag ur snäckorna ur öronen för att höra.. Döm om min förvåning när det jag hör är en tant som skriker "STANNA" för fulla lungor i skogen men ca 5 sek senare så såg jag varför. För i skogen kommer en pitbull i 180 med en stor gren i käften och tänker minsann inte göra som hennes matte säger.

Hon for ner på vägen, spottade ut grenen och tog sikte på Loke och 2 sekunder senare så satt hon i halsen på honom. Han skrek först av förvåning innan han började försöka försvara sig, Jag skrek och sparkade hejvilt efter hunden och Waldo idiotskällde mest för att han blev överraskad och rädd.

Aja ett ögonblick senare släppte hunden Loke och for iväg mot sin matte som nu stod på vägen och skrek och då tänkte jag att va bra koppla hunden nudå.

Men innan hon fått tag på henne så hade hunden vänt och tagit sikte på Loke igen och kom i full fart.. Och då brast det i princip för mig, jag skrek och jag lovar hade hunden kommit tillräckligt nära så hade jag sparkat allt vad jag kunde för att få bort den. Så nu blev det en ny resa i halsen på Loke i ett par sekunder innan hon släppte och for iväg och nu fick ägaren tag på henne.

Ja det var ju lite tumultartat en liten stund när jag skulle lugna mina hundar och reda ut kopplen mm. Då frågade ägaren om det hade blivit nån skada på Loke. Nej det var nog mest päls svarade jag.

Svaret jag fick då av henne fick mig att tappa målföret totalt..

"Vad bra då, oj jag ska nog ta bort grenen från vägen så ingen bil kör på den"

WHAT THE FUCK!!!!

Be om ursäkt för att din jävla hund attackerar min helt utan anledning. Och vad fan gör den lös när den är belagd med koppeltvång av polisen pga att den attackerat en hund tidigare utan anledning??

Och ja jag ska nog egentligen ringa polisen och anmäla men samtidigt så vill jag ju ge dom en ärlig chans att komma och be om ursäkt..

Men som tur var blev det inga skador på Loke och det kan vi nog tacka hans tjocka päls runt halsen för..

Jag återkommer mer med besked om hur detta slutade.